Tro inte för en sekund att jag inte hör varje textrad, innan jag vet ordet av är den tolkad och klar. Inget undgår mig och jag tar åt mig onödigt mycket och slår hellre dövörat till om det inte träffar där det borde. Och sen tror jag att alla är som jag, fast jag vet att det är hittepå.
För hur hade jag annars kunna ta åt mig som jag gör? Precis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar